Flipped Classroom - Varför ska man som elev förbereda sig?

Varför ska eleven förbereda sig inför en lektion (flipped classroom)?
Klassiskt scenario: läraren - "ok, läs sidorna 49-53, därefter arbetar ni med uppgifterna A-D. Vi samlas 09.00 och samtalar om vad ni har kommit fram till."

Personligen så har jag lovat mig att aldrig mer utsätta mina elever för denna behandling igen. En del elever fixar detta galant men ett flertal kommer under lektionstiden aldrig att hinna läsa färdigt texten på så sätt att den är förstådd. Dessa elever behöver läsa texten flera gånger och samtala med andra för att skapa förståelse. Dessa elever vet redan från början att lektionen kommer att bli ett misslyckande där en frågande lärare ifrågasätter ambitionen, kunnigheten etc. Alla andra elever vet också vilka kamrater som inte fixar uppgiften. Grupper för samarbete eller uppdelning av arbetsplatser görs därför snabbt där man kvickt utesluter elever som inte är tillräckligt snabba och som kommer att "ta ner tempot". I detta, den klassiska skolan så är pedagogen exkluderande redan från början vilket sedan kommer att bekräftas och till sist bli självuppfyllande.

I ett så kallat "flipped classroom" så gör man tvärtom. Eleverna har läst genom texten innan lektionen börjar. Tiden för förberedelser är väl tilltagen (veckan innan) så att elever med stora behov av att bearbeta texten får goda möjligheter att prestera på samma sätt som sina kamrater. Lektion kan istället för textinläsning användas till att processa texten dvs att hantera texten utifrån de mål som kursen har. Läraren kan istället för att "titta på" när elever läser använda tiden till att prata, diskutera och hjälpa eleverna med uppgifterna. När lektionen är slut så har alla gjort uppgifterna A-D, alla har nått uppsatta mål och skolan har varit inkluderande dvs. alla har fått samma möjlighet att lära sig.

I ett "flipped classroom" är det inte nödvändigt med läxor då allt arbete och allt lärande sker på lektionstid. De förberedelser som eleven bör göra är rekommendationer och ska inte ses som obligatorisk läxa. En del gör det på 10minuter medan andra behöver 2 timmar. Behoven är olika men målet är att lärandet ska vara möjligt för alla under lektionstid.

Kritik från förälder: "jag har suttit i timmar med mitt barn och läst en svår text på 4 sidor om USA's historia. Så ska det väl inte vara?"
Respons: Det finns inget krav att man ska förstå allt innan lektionen så även om eleven bara förstått lite så är halva slaget vunnit. Vad föräldern inte tänker på är att om hens barn skulle läsa texten på lektionstid (klassiskt scenario) så skulle eleven var en av dem som inte räckt till och istället upplevt ett totalt misslyckande. Lusten och självförtroendet minskar, frustrationen och stressen ökar. Har skolan dessutom en väl inarbetad organisation där man erbjuder eleverna att förbereda sig på skoltid, på så kallad studietid eller liknande med närvarande pedagog så kommer lärandet ännu mer i centrum och tiden efter skolan dvs. fritid kan få vara fritid och inget annat.

I ett så kallat "flipped classroom" så är alla vinnare. Från elev med fantastiska förutsättningar till elev med stora svårigheter samt pedagogen som för första gången kan arbeta inkluderande på allvar. En skola för alla, där alla kan lära sig på lika villkor.

Kurs: Ideologi, ekonomi och hållbar utveckling

I kursen om samhällets ekonomi har vi som utgångspunkt tagit skapandet av de olika politiska ideologierna: liberalism, konservatism, kommunism och till sist ekologism. Varje ideologi har analyserats utifrån de tre frågorna Hur ser samhället ut? Hur vill vi att det ska fungera? och slutligen Vad ska vi göra för att nå vår vision? Utifrån frågorna så har en analys av samtiden gjorts för att förstå i vilket sammanhang tankarna föddes och därmed skapas också en förståelse för olika ekonomiska systemen marknads-, plan- bland- och kretsloppsekonomi.

Temat för kursen är varken ekonomi eller politisk ideologi utan vår framtid. Den framtid vars samtid präglas av en befolkningsexplosion, en ökande fattigdomsproblematik, ojämlik fördelning av jordens resurser samt klimatförändringar pga växthuseffekten.

Vi tittar, funderar, analyserar och lär oss vad som krävs för en mer hoppfull framtid. Vi försöker trots dystra prognoser hitta ett hopp, en ljusnande framtid för alla. En framtid som kräver något annat av mänskligheten än den människan hittills har skapat.

I kursen tittar vi på vad framtiden kräver i form av nya idéer och innovationer av ny teknik, politiskt samarbete och mod samt vad jag som enskild individ kan göra.

Kursen sammanfaller med att internationella ledare ska besluta om hur världen ska gå vidare med milleniemålen samt det internationella projektet Why poverty?

Kursen avslutas med att eleverna skriver en essä med titeln Mitt hållbara liv alternativt Vårt hållbara liv.

Hans Rosling

Hans Rosling är en av världens mest inflytelserika personer. Professor i internationell hälsa och global hälsoexpert. I programmet Agenda förklarar han vad som krävs för att utrota fattigdomen och samtidigt presenteras lösningen på befolkningsexplosionen.

Titta också på filmer och klipp på www.svt.se från det internationella projektet Why poverty?

Ny teknik - vårt hopp, vår framtid!

Segelfartygen är på väg tillbaka
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article3587350.ece

Svenskt företag är först i världen att ta tillbaka all sin koldioxid.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3585128.ece

Tar bort gifter i våra kläder som förhindrar svettlukt.
http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/medicin_teknik/article3526036.ece

Grönt supermaterial ska göra bilar lättare
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3576124.ece

Framtidens toalett till världens fattiga
http://m.sverigesradio.se/artikel/5231349?programId=83

Nya idéer gör att djuren slipper mår bättre och kan hållas utan mediciner.
http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/bioteknik/article3550806.ece

Historia, samtid och framtid?

Efter en eftermiddag där jag lyssnat till skolutvecklare, forskare och andra profeter så är naturligtvis huvudet fullt av intryck, nya tankar, idéer och inspiration.
Mitt intryck efter denna dag är att skolan aldrig har befunnit sig i en svårare situation än nu samtidigt som möjligheterna att förändras och skapa något nytt aldrig har varit större.

Vi har ett sekel bakom oss där både kunskaps- och tjänstesamhället har sin grund i att information och kunskap är basen för kompetens. Man har eftersträvat kontinuitet och långsiktighet men vi står just i skarven av ett paradigmskifte. Ett skifte från ett drygt sekel av enkla sanningar och kunskaper till ett samhälle där kompetens präglas av förmågan att kommunicera eller interagera och där flexibilitet och kortsiktighet både är mer lönsamt, effektivt och framgångsrikt.

Kanske är jag inte först att se kopplingen mellan IT, IKT och IT igen, fast med betydelse Interaktions Teknik.

Gamla sanningar är idag varken sanna eller framgångsrika och framtiden är kontroversiell, obekväm och flummig. Att skolan måste förändras är självklart och oundvikligt, det tvivlar ingen på oavsett på vilken sida av ån du står. Oavsett motiv, åsikter eller relation.

Den stora frågan handlar istället om vad skolan ska förändras till.
Ska den ändras för att återigen anpassas till ett kunskapssamhälle. Ett samhälle som vi förstår oss på, som vi kan mäta och jämföra med olika skalor och rangordnas i internationella studier. En skola med kontinuitet och långsiktighet eller ska den ändras till att utbilda elever för framtiden. En framtid där framgång bygger på förmågan att interagera, flexibilitet, förmågan att förändras dvs kortsiktighet.

Någon har sagt/skrivit följande:
"Skolan behöver inte återspegla framtiden. Men vi ska ta avstamp från samtiden. Ser vi dåtiden i klassrummet har vi misslyckats."

När elever för 150 år sedan kom till skolan så var det framtiden man mötte. Det var en skola som var före sin tid, kunskapssamhället. Skolan var en plats sprängfylld av kunskap i form av läromaterial och en levande kunskapskälla som hade kunskaper bortom det begripliga. Att idag skapa en skola med samma förhållande mellan tid och rum kan kännas omöjlig och därför känns första meningen i citatet rätt och riktig. Eller? Jag vet inte om jag vågar ta i frågan men om vi bara vågade så skulle vi nog kunna... Det borde gå! Det vore självklart.

Den andra meningen är mycket enklare men otroligt svår på samma gång. Aldrig förr har vi haft så mycket statistik och forskning att luta oss mot. Vi vet på tiondelen vad ungdomar tycker, tänker, gör, kommunicerar, lär och vill och det är i denna verklighet vi har vår samtid. Att ta avstamp i samtiden är med andra ord en lätt match om det inte vore så att skolan både består av SO-läraren Lisa 25år och NO-magistern Börje 60år. Lisa och Börje är två fantastiska lärare men uppväxta i två olika tider och vars samtider inte liknar varandra. Lisa tycker att det är toppen med ett mobilabonemang med 5000 fria sms, presentkort på appstore och att facebook nu integreras med allt fler system och appar. Börje har en smartphone av senare modell men upplever mest att den gör tvärtom eller annat så därför ligger den mest bara där på bänken. Att få dessa personer att enas om en samtid kan vara lätt men att båda skulle ta avstamp från den samma är mindre sannolikt.

Den sista meningen i citatet är lätt att säga och förstå för sig själv. Att säga den högt innebär ibland att klassrumsdörrar stängs, inblick omöjliggörs och en eventuell utveckling uteblir. Ett arbetslag som bejakar meningen kommer dock att öppnas upp, utvecklas snabbt och förändras och därmed är kommer vi tillbaka till den första frågan om att det faktiskt borde gå att avspegla framtiden i klassrummet. Välgrundad i forskning och i samtid, öppet och flexibelt arbetsklimat, elevfokusering samt vilja att förändras borde räcka långt för att återspegla framtiden i skolan, ta avstamp i samtiden och lämna det gamla bakom oss.

Glöm inte bort att allt som skrivs i denna blogg i första hand är mina reflektioner alternativt mina tankars påhitt. Jag diskuterar gärna det jag skrivit men jag vill inte ställas till svars, för tankarna är här och nu, imorgon kanske jag tycker något annat.

Vem är kompetent?

Att förklara, visa och instruera hur Google kalendrar fungerar tillsammans med iCal eller hur synkronisering mellan enheter kan ske antingen mellan iTunes eller iCloud kan förstås och tas emot på väldigt olika sätt.

För mina kollegor är det en lång process som måste upprepas och repeteras i det oändliga. Anteckningsblock tar slut och pennor vässas, många kämpar och gläds i hela sin kropp när manövern framför skärmen lyckas. Vissa vill förstå andra vill bara fungera. Vissa har ambitioner medan andra inte bryr sig. För vissa är allt lätt medan det för andra alltid strular.

Oavsett vem av mina kollegor jag utbildar så blir jag allt mer imponerad. Det finns en vilja, kraft och lust att utvecklas, hänga med och lära nytt. Det tar tid, energi och tålamod. Mina kollegor är kompetenta, intelligenta och drivna.

Jag låter mig imponeras allt mer.

När jag göra samma sak med mina elever i år 8 dvs pratar om google, iCal, iTunes, iCloud och hur detta fungerar med mac, iPad, iPhone, PC och android så är det ingen som avbryter. Jag kör på och allt är över på 10 minuter. Jag undrar om någon vill fråga något, om någon behöver hjälp. Ingen ger sig till känna. Jag säkerställer om det fungerar med alla prenumererade kalendrar och synkroniseringar mellan enheter. Alla svarar att det funkar.

10 minuter!

Vem är kompetent?
För mig blir frågan allt mer irrelevant. Oavsett vem så blir jag lika imponerad...fast på olika sätt

Tillbaka till Dåtiden

Nästa vecka drar vi igång en fantastiskt spännande resa, nämligen den som går till 1970-talet.

Resan har fått rubriken Tillbaka till Dåtiden vilket alla fans av Michael J. Fox förstår poängen i. Genom resan ska vi utforska på vilket sätt modern teknik har format våra livsvillkor genom att under 7dygn ta bort all teknik som inte fanns på 70-talet.

Detta innebär att mina elever kommer att försvinna från alla social medier, spotify får läggas undan till förmån för äldre medier och chatten byts ut till förmån för möten irl.

Läs brevet till föräldrarna genom att klicka på bilden.

Samtidigt kör eleverna en stenhård kampanj på skolan med rubriken 100% bilfri. Syftet är att öka säkerheten för alla barn som går och cyklar till skolan och att få en bättre miljö i form av minskat buller och mindre utsläpp från bilar.

Följ vårt arbete på vår nystartade klassblogg - www.20fjorton.wordpress.com